Reglar och spont på växthuset

Efter att murandet var färdigt var det också färdigt med den fina hösten. Regnandet gjorde jobbet mindre roligt men resultatet är än så länge bra. Valde att använda tryckimpregnerat virke för de delar som kommer att vara i kontakt med vatten utifrån som syll och reglingen runt fönstren. Insidan ska oljas och målas om den inte är tryck, utsidan ska få slamfärg så det blir diffusionsöppet.

Fönstren fästs i ett fräst spår i nedre delens regler och överliggare som passar i fönstrens aluminiumprofil. De två fönstren på "övervåningen" blir utanpåliggande. Får inte till det med avrinningen annars och det löser en den andra problem också med tillpassningen.

Lutningen på taket blir lite annorlunda mot vad jag planerat men då blir även lutningen lite brantare på de övre fönstren. Därmed blir risken för problem med snötryck mindre och de avrinningslister som finns får fungera lite mer som det är tänkt.

Råspont mår inte bra av regn så jag blev tvungen att täcke med presenning ett tag tills dess att vi kunde göra en ansats och lägga underlagspapp. Vindskivorna får var sin 45x45 att fästa i. En trekanstlist innanför den övre ger en mjuk övergång för pappen. Efter mycket funderande blir det en billig plåt som avslutning på taket. 

Murade delen av grunden klar

De fina stenarna från den gamla murstocken fick sig en andra rensning innan murning. Det gick även att bygga både bil, flygplan och rymdskepp av dem samtidigt... Murningen visade sig vara ett riktigt hantverk som verkligen sätter sig i händerna med tiden eftersom den pågick under hösten 2015. Plötsligt går allt bara bättre utan att man gör nåt annat än bara kämpar på. Jag förstår att murarmästare har både en och två hantlangare - det är otroligt tungt jobb! Murbruket var för kletigt och jag blandade såpass små satser att blandaren inte gick att använda. Istället blev det borrhammaren med omrörare som fick jobba i en murhink modell större.

Murarsnöre rekommenderas i varje skift och lägg tid på att mäta ut och fästa markeringarna för hörnen väl. Det blev ganska snett på sina ställen vilket orsakade en del problem senare men inget som syns. Ju fler småmissar och skönhetsfel som kom till på muren ju snyggare blev det faktiskt. Jag har lämnat öppning för dörr och två små öppningar för ventilation. Dränering och stuprör får samsas om samma rör när det rör sig om så små mängder. Har ett på framsidan och ett på baksidan men jag tror bara det blir det senare som används.

Jordärtskockorna fina i år med

Våra solrossläktingar jordärtskockorna får härja relativt fritt i landet men jag ska börja styra utbredningen ner bort från det kommande växthuset. Jag gödslar med allt med kväve: gräsklipp, hästgödsel, kompost... Ju mer ju bättre och det är bara att hiva på när de kommit upp lite. Sniglarna rår inte på dem heller. Sommaren 2015 var sämre än 2014 eftersom den varma perioden var kortare. 2014 var det nära att gå i blom.

I år hann vi inte ta upp så mycket innan det blivit smällkallt men nu har det ju tinat så nu kan vi göra soppa och gratäng igen. Färdiga gjutna grunden till växthuset i bakgrunden.

Odling i baljor - besked från tillverkaren

Drog iväg några mail till olika försäljare av murbruksbaljor i helgen. Kopiera, klistra in, skicka... Fick svaren idag och föga förvånande vad Granngården mest noga i svaret. De hade kontakt med tillverkaren. Sammanställt skulle man kunna säga:

Murbruksbaljor och murhinkar avråder vi att odla saker du ska äta i för att de inte är livsmedelsgodkända. De är inte livsmedelsgodkända för att de är gjorda av återvunnen plast, främst polyetylen LD-PE och därmed har vi inte full kontroll på innehållet. Inga rengöringsmedel eller kemiska tillsättningar görs dock vid tillverkningen. Vi avråder från att odla saker du ska äta i dem. Vi nytillverkning skulle materialet kunna vara livsmedelsgodkänt.

Tål att fundera på. Jag kan nog tänka mig att odla saker som barnen inte tycker om och som inte ger så stor massa/vatteninnehåll.

Gjutning av grund till växthuset

Gjutningen skedde i slutet på sommaren 2015. Först av allt krävdes en hel del inköp av sand och cement. Sandlådan fick släppa till som sandlager, ännu en gång. Verkade vara ok med han som leker där!

Med hjälp av en betongblandare gick det smidigt att blanda bruk och kärra ner i gjutformen. Eftersom förstärkningarna var i minsta laget och formvirket var rena skräpet så blev det massor med ad hoc-konstruktioner. Tur jag hade hjälp av min far, expert på båda delarna.

Djupaste delen i övre högra hörnet på bilden är lite väl djup och jag blev lat vid grävningen - det fick vara kvar lera i botten där. Hållfastheten påverkar det inte för leran är lämplig för slutförvaring av kärnbränsle men jag lämnar på detta sätt ett litet avlopp och även en väg för vatten att ta sig in. Teorin just nu är att detta är bra men under den blöta delen av hösten så kom det in alldeles för mycket vatten. Kanske blir det att jag får gräva upp igen och gjuta igen. Jag tippade in lite dräneringsgrus och la ut tegelsten (en annan murstock) som ett enkelt golv på den djupaste delen.

På bilden är inte golvet klar, jag behöver lägga på lite grus i kanterna. Får avvakta hur det blir med tillströmningen av vatten när taket är på med hängränna och allt. Annars blir det gör om gör rätt... Formen är borta och väggen är putsad. Nöjd!

Växthuset uppritat i SketchUp

Jag gillar att planera. Ju mer man funderar på ett projekt eller en liten lösning ju enklare och bättre blir genomförandet den dagen man drar igång. Sannolikheten att du blir nöjd stiger och det blir mindre troligt att du behöver göra om nåt. Nu har jag blivit såpass slängd på Google SketchUp att jag kan göra närapå hela bygget där och därmed mycket av problemlösningen. Så här ser det ut på ritbordet:

Tanken är att solen ska fångas som mest i söder och att berget ska lagra en stor del av värmen. Taket och norrsidan som är av trä fungerar till viss del som isolering. På det sättet så tror jag att jag kan få ännu längre säsong och jämnare temperatur jämfört med ett vanligt växthus. Eftersom fönstren redan är inköpta men resten byggs i trä och sten så är fönstren en fast variabel och resten möjligt att anpassa. 

Som synes saknas panel, dörr och småsaker som hängränna och slutlig takbetäckning. Det blir en lite speciell takplåt som är mer åt s k pannplåt. 

Återbruk av kasserad murstock

Genom kontakter med snälla grannar kunde jag få en stor del av en murstock som jag använt till den murade, synliga delen av växthusgrunden. Mycket knackande och kånkande! 270 fina stenar med oslagbar patina samlade jag på mig under en av sommarens varmaste dagar. Kändes bra att kunna hjälpa till med rivningen lite som tack också. Första smakbiten på hur tungt murningsarbete är...

Min smarta ränna var till suverän hjälp eftersom jag satt i en container och knackade sten. Bara att skicka ner stenen som jag knackat rent, "renset" hamnade på rätt ställe tillsammans med kasserade stenar och allt annat bös. Det krävdes en finrensning till innan murning. Rensade gjorde jag enbart med en murarhammare och det var fullt tillräckligt.

Gjutformsbygge

Under senare delen av sommaren var berget renskrapat och det var dags att börja bygga gjutform. Till det använde jag spillvirke och formvirke. Formvirke är sämsta sortens virke och det köper jag aldrig igen. Hellre köpa nåt vettigt och återanvända till vedpallar eller liknande. Hållfastheten var riktigt dålig och stöttningen blev inte nog bra. Hellre då de gamla fasadbrädorna från 1940-talet som är enormt starka men som jag helst inte kapar. Det är så användbara till så mycket om de får vara hela...

Jag borrade hål i berget och knackade ner lodräta armeringsjärn med ca en halvmeter emellan. De bands sen samman med vågräta järn, olika antal beroende på höjden, som najades ihop. Jag gillar att överarbeta så det verkligen håller och armeringsbiten är rolig att göra också.

Planen var att jorden och leran som lämnats kvar runt skulle stötta och det fungerade bra. En del av gjutformen lät jag vara klar i jorden när jag var klar med gjutningen. Totalt sett var bygget av gjutformen en långdragen historia och tråkigt att bygga nåt som jag vet bara ska tas sönder efter gjutning.

Odla i murbruksbaljor

Vi har börjat funderat på hur vi ska inreda växthuset. Krukodling blir det, det är bestämt sen tidigare då vi frilagt berget och även använt tryckimpregnerat virke. Men vilka krukor? Krukor i traditionell mening kommer aldrig på tal för tomater, gurka och liknande större växter. Vi behöver nåt större. Att bygga trälårar och fylla med jord blir det nog men vi har tittat lite på murhinkarna som används lite varstans här hemma. Extremt billigt, hållbart, tätt och färdigbyggt... Några hål i botten så blir det klart.

Efter lite efterforskning så kommer vi att prova murbruksbaljor. Helt perfekta i formen för att stå på bänkar i rader men plasten avskräcker. Den svarta plasten luktar fruktansvärt ett tag och de kan väl sägas vara så långt från livsmedelsgodkända som man kan komma... Men! Plasten är polyeten och hur förkortas det? Jo PEM. PEM som i PEM-slang, som vi ju drar in vattnet i från brunnen t ex. Har mailat flera tillverkare och även forskat - vi provar. Tungan på vågen blir ett svar som en användare fått från Livsmedelsverket och publicerat på odla.nu's forum. Plasten är att anse som en "enkel plast" som troligtvis inte innehåller mjukgörare. Sen om man tänker ett steg längre så är det återvunnen plast till komposten, plast i matförpackningar, plast överallt... Som om det nu skulle göra saken bättre.

Schakta för växthusgrund

Så, nu till växthuset som i skrivande stund inte är riktigt klart. Vill återge hela historien innan slutspurten med bygget så snart den riktigt kylan släpper lite.

Jordgubbsbädden ligger kvar och nedanför den är planen att schakta bort jord och lera för att frilägga berget. På berget ska en grund gjutas, sen tegel från en gammal murstock och därefter växthuset. Fönstren har legat och väntat i fem år snart. Inköpta via Blocket 2011 för riktigt bra pris.

Grävde en del för hand men rätt snart så fick min lilla lastmaskin rycka in. Det fungerade över förväntan och berget visade sig slutta svagt neråt.

Men nejdå! Det jag trodde var berg var till stor del en helt otrolig lera. Att gräva bort den visade sig bli ett riktigt segt projekt där grävande helst görs strax efter regn. Är leran för torr är det som betong, är det för blött är den som klister. Maskinhjälp var inte att tänka på, det var bara att sega sig igenom.

Jord till jordgubbarna

Jag misstänkte att det kunde bli kämpigt att fylla bädden men ändå underskattade jag hur mycket material som behövdes. Fuskade med stora sten i botten/mitten, dåligt grus, lera och sen massor med fin jord. Det gick åt en hel del men tillslut så var den full. Trodde jag... Har fyllt på löpande varje år i tre år - det sjunker ihop en hel del.

Riktigt nöjd med resultatet och funktionen har det inte varit nåt fel på. Att rådjuren gett sig på bladen på senhösten har inte påverkat negativt alls. Har hört ryktas om en granne norrut som varje höst kör över jordgubbsplantorna med gräsklippare - oklart varför.

Jordgubbsodling i tre etage

Tre sorters jordgubbar fick samsas i bädden och på våning tre planterade jag smultron då det borde bli ganska torrt här. Det visade sig vara rätt men odlade smultron är verkligen värdelöst! Stora, smaklösa blaskiga bär. Detta inlägget visar konstruktionen av bädden men 2016 blir fjärde året tror jag och då åker smultronen ut. 

Jag var noga med att se till att bädden skulle hålla ihop trots jordtrycket och det visade sig inte vara tilltaget i underkant direkt. Nedre plan buktar ut lite trots vad jag tyckte var kraftig konstruktion. Till höger i bild ses jordgubbar och smultron som ska räddas in i bädden. 

Insidan kläddes med 20 mm cellplast (mest för att skilja färgen från jorden) och brädorna är behandlade med 1/3 vardera av linolja, terpentin och tjära. En blandning som även håller sniglarna borta ett tag. 

Växthuset - anledningen att det blev till

Jag utökade landet uppåt när vi flyttade in, rotade fram lite jordgubbar mellan grästuvorna och fastställde att det nog var rätt fin jord under den buckliga gräsmattan på norra delen av tomten. Tyvärr blev det en förlängning åt fel håll då berget ligger väldigt nära. Inget tog sig på en stor del utan torkan tog livet av det mesta.

Längst upp till höger i bild är det bara några cm till berg under gräsmattan. Att jag försökte göra bädden högre hjälpte inte, det fanns inget som höll fukten. Trädgårdstomten överst i solhatten är av kött och blod, ca 2 år vid tillfället.

Uppstart

Tanken med detta skrivande är att redovisa för mig själv och andra vad vi håller på med här på kullen. Och kanske vad åtminstone jag hoppas att vi ska hålla på med i framtiden. Förhoppningen är att kunna lägga mindre tid på jobbet och lite mer tid på jobb som inte känns som jobb.

Förhoppningen är att detta inte ska bli renoveringsdagbok utan mer handla om vad som växer och vad vi kommer på. Byggdagbok för projekt utanför huset lär det nog bli ändå. Och en hel del ved.